Bibchens blogg

Efter 5 veckors solig vistelse bär det nu hem till vinterljus och julförberedelser. Mest av allt till att träffa barn och barnbarn.
Kanske blev det en vecka för långt :-)
men
HASTA LUEGO Puerto Mogan!

Idag inbjöd vädret för första gången på denna vistelse till utflykt. Båt? el.buss?
Nja, blåst och regnvarning gjorde att det blev en busstur till närbelägna Arguineguin. Vi var sugna på att besöka vår gamla favorit, den danska restaurangen "Dannebrogen" nere vid havet. Men ack, den hade flyttat upp i ett affärscentrum och heter numer "Solvang".
Nåväl, tänkte vi och gick dit - danska smörrebröd, öl och en "lille en". Det blev tyvärr en besvikelse. Vi valde rödspätta med remouladsås - en dansk smörrebrödspecialitet (i Danmark i alla fall). Det gick an, men snapsen till var VARM!!!
Ägaren bör nog ta sig en tur till Danmark och kolla läget..........

För första gången på denna snart 5 veckor långa vistelse fick jag tid att vila middag på sängen! Låter inte klokt att säga att jag faktiskt inte ORKADE bada idag, orkade inte bära ner solstolarna, byta baddräkter, efterduscha av saltvattnet........ Verkar som tankar på barn/barnbarn tar över och jag förbereder mig mentalt för hemresan på lördag.
1-2 baddagar ska jag dock njuta av dvs. om inte det förutvarslade regnet dyker upp. (Dessutom ska ju tvätten hinna torka)

Morgonen startade med att jag på gymet fick ett instagrammeddelande att "vår strandplats idag är avstängd på gr. sandpåfyllning". Jag längtade som vanligt att få ta ett dopp efter gympasset och maken och jag travade till stranden med solstolar, lunchmat, baddräkter, handdukar och "feel-good"-böcker!! Halva stranden blockerad, men det blev trivseltrångt på andra halvan, så där kunde vi sitta och följa hela maskineriet när Saharasand fylldes på och gjorde vår strandhalva ännu ljusare. Havet var det inget fel på och flera dopp blev det.
Ser fram emot att sola på "ljusa" strandsidan i morgon! :-)

Nedanför oss har vi en SPAR-affär, den enda stora livsmedelsaffären i byn. Mycket stort urval av varor såväl inhemska som typ skandinaviska. Köttdisken är helt suverän, och maken är mycket god vän med charkuteristen, så vi får alltid bra kött!! Men när vi så kommer fram till kassan, har vi dåliga erfarenheter. Fyra kassor på g. men ändå tar det 20 min. att få betala!!. Alla ska prata och skrika tvärsöver med varanadra, och vi begriper inte ett ord. Man står svettig och trampar och längtar hem med sin färska köttbit.
Ska den hålla tills vi kommer hem?
Så även mjölken, som trots långt datum surnar på ett par dagar.
Ibland längtar man hem till ICA! :-)

Det är fredag och den största marknaden på ön håller till här i Puerto Mogan. Vi sitter på vår balkong och ser utöver marknaden. Men var är besökarna/köparna? Det brukar välla in folk tidigt med bussarna.
Det är mindre antal resenärer här i år över huvud taget. Hotellen är inte fullbelagda och restaurangägarna klagar. Orsaken menas vara Thomas Cooks' konkurs, Brexit, flygskam och sämre ekonomi.............

Vi sover med balkongdörren öppen. Natten är varm. Vid midnatt hörs ett plaskande och jag tänker att någon vattnar blommorna på takterrassen så att det rinner ner till oss. Men det var ett störtregn som fullkomligt sköljde över oss. Jag gick upp och drog in gardinerna och vattnet silade in i sovrummet. Det tog ca 15 min. så var det över. Första regnet på månader.
Och förhoppningsvis det sista,
i alla fall medan vi är kvar :-)

Maken och jag var inte hungriga efter dagens bad, dusch och drink på taket, så vi satte oss i soffan och såg svensk tv "Mästerskaparna". Efter programmet blev vi dock hungriga och trots sena timmen tog vi jackor på oss och gick den lilla promenaden ner till strandrestaurangen "La Cigala" och delade på en pizza Napolitana!
Det är semester det! :-)

74+ än så länge, men snart fyller jag 75 och det firade vi med mingel på vår takterrass. Så många (17 pers), såväl gamla som nya vänner kom och grattade. Vi åt tapas och drack champagne i strålande sol och helt vindstilla på takterrassen.
Eftersom det var en brokig skara av vänner vi känner hemifrån och från våra vistelser här i Puerto Mogan började vi med en presentationsrunda, där var och en fick berätta på vilket sätt de känner eller kommit i kontakt med oss. Det blev en härlig presentation, som gav upphov till många skratt och fina nya kontaktytor mellan dem som ej träffats förr.
Man borde fylla år oftare!! :-)

Ja, så hände det som inte får hända. Det står tom i instruktionshäftet i hyrlägenheten. Ett nyckelset sitter i ytterdörren på insidan och vi stänger dörren utifrån. När jag ska låsa går inte min nyckel in i låset!!
Visst ja, det var ju så man skulle akta sig för att göra. :-(
Tanke och handling, tanke och handling. Ägaren hade för längesedan gjort samma misstag, han löste det med att gå upp på takterrassen och klättra utöver räcket ner på balkongen och lyckades peta upp balkongdörren som stod en aning på glänt. Maken nää, jag ännu mer näää. Fanns den någon vig person i huset? Fast be om ett så riskabelt uppdrag var inte att tänka på.
Ok, vi gick till kontoret där det sitter en norska som ska kunna vara behjälplig om något händer i lägenheten. Hon verkade dock inte helt förvånad och sa att hon skulle kontakta en person i järnhandeln.
Vi drog vidare till stranden och inväntade besked. Det tog ca 1 tim, så var nycklarna våra på kontoret.
Hur han gjort fick vi aldrig veta, men 50 Euro kostade det oss!!!
Idag visade en dansk granne i huset hur man lätt med en plastbricka lirkar upp låset. Inte särskilt stöldsäkert mao.
Men vi lär inte glömma nycklarna på insidan igen :-)