Insaneapes blogg

Våran transfer hämtade oss utan krångel vid hotellet och vi tog den 50 minuter långa resan mot Heathrow flygplats. På flygplatsen fick vi för första gången prova på att checka in med de automatiska maskinerna vilket gick bra. En cappocino på ett café och sedan var det hem till verkligheten igen.

London var definitivt ett intressant resmål. 3 dagar här kändes helt okej, men jag skulle inte ha något problem med att stanna några till. Nästa gång kanske det får bli 5 dagar...

Under fredagen så besökte vi vaxmuseet, vilket var kraftigt överskattat om ni frågar mig. Däremot så fick vi testa på Skräckkammaren som tillhörde vaxmuseet. I skräckkammaren så fick man gå i små, långa, mörka korridorer mellan olika utställningar i form av kända mördare och psykopater. Den man inte var förberedd på var att kammaren var fylld med skådespelare som plötsligt anföll en och skrämde skiten ur var och varannan person som deltog.

Som skräckfilmsfanatiker var det hela underbart att bevittna även om jag kanske tyckte att kammaren var lite för kort. The Chamber of Horror Rekommenderas starkt!

Mot kvällen hade vi bokat biljetter till att se filmen Beowulf i 3D på Londons IMAX biograf. Det tog ett tag att hitta stället men på vägen så hittade vi en sån där genuin källarpub som jag alltid velat besöka samt ett hak där jag fick test på den kända rätten Fish'n'Chips. Något besviken över att maträtten inte smakade mycket annorlunda än stekt spätta med pommes så kastade jag i mig rätten och sedan intog vi våra biostolar på biografen. 3D effekten var mäktigt imponerande och man kan säga att det hänt saker sedan de gamla pappersglasögonen med röda och blå plastrutor.

Idag var den stora dagen som var skälet till hela resan. Vi skulle till Wembley Arena för att se stå-upp komikern Bill Bailey framföra sin föreställning vid namn Tinselworm.

Vi utnyttjade dagen till att vandra Londons gator. Ett besök på Londons Natural History Museum fick tiden att passera. Här kunde man bevittna bland annat en modell av en Blåval samt en Tyrannosaurus Rex i äkta storlek. Blåvalen var rätt stor...

Själva museumet var gigantiskt och det tog sin tid att passera alla de olika avdelningarna.

Mot kvällen så tog vi tunnelbanan ut mot Wemley. Vi inledde kvällen med en middag i restaurangen på Wembley Arena och därefter så intog vi våra platser inför föreställningen.

Underhållningen var på topp som vanligt med Bill Bailey och ett par timmar senare så var vi båda något onyktra, glada och något trötta på väg tillbaka med tunnelbanan.

Vi inledde våran resa med en morgonflyg från Visby till Arlanda.
När vi kom fram så hade vi ca 1 timme på oss att ta oss vidare till terminal 5 för incheckning på planet till London. Bara att ta sig mellan terminalerna kan ju ses som en tidskrävande uppgift så vi stressade på i högst fart för att hinna till incheckning. Vi kom fram i sista sekund och efter ett litet påhopp om hur vi var sena och vi borde checka in minst 60 minuter innan flygtid så var vi påväg genom säkerhetskontrollen.

Väl på planet kunde vi äntligen koppla av lite. För att verkligen sparka igång semesterkänslan så beställde jag 2 whiskey och en lussebulle och sen for vi mot London.

Efter att vi hade hämtat ut vårat bagage vid Heathrows ankomstterminal så gick vi och anmälde oss för vårat transferbolag. Vi hade innan resans start bokat och betalt transfer till och från vårat hotell. Efter en 10-15 minuter så var vi i rullning mot centrala London.

Det tog några vändor kring kvarteren i Queensbay innan chauffören till slut hittade fram till vårat hotell. Hotellet som gick under namnet Lords Hotel i Queensbay var ganska osynligt i samband med omgivningen.
Vi checkade in och tog oss upp för trappen till vårat rum. Hotellets skick var knappast gott men det hela kändes som en liten hyllning till "Pang i Bygget" så vi uppfattade ställets status som något komiskt. Precis som man hört så var det heltäckningsmatta på toaletten (och i resten av byggnaden för den delen) samt absolut inget tryck i duschen. Rummet var ganska litet och innehöll tre stycken våningssängar med bäddar för totalt 6 personer. En liten tjockteve stock på ett skrivbord vid fönstret.

Vi begav oss ut för att utforska Londons gator och på väg ut så fick vi en liten karta för att hitta tillbaka till hotellet. Nu visade det sig att den där kartan bara gjorde saker värre för oss. Det saknades gator på kartan så varje gång vi skulle återkomma till hotellet så gick vi in på fel gata. Det tog oss hela vistelsen här för att till slut på sista dagen hitta den direkta vägen till hotellet.

För övrigt så var området omring hotellet rätt trevligt med krogar, caféer, butiker och olika aktiviteter som erbjöds. Det var ca 5-10 minuters promenad till tunnelbanan.

Vi införskaffade oss varsin Oyster card som sedan kunde användas för att ta sig via tunnelbanan och bussar i staden.

Mot kvällen så hittade vi en krog som hetta något i stil med Prince Alfred där man kunde beställa våfflor till en stor, kall Guiness. Himmelrike...